Att påverka i Sverige

Sverige är ett demokratiskt samhälle med allmänna och fria val. Här kan personer med rösträtt rösta på det parti och de politiker de vill ska representera dem vid politiskt beslutsfattande på nationell, regional och lokal nivå. De politiker eller partier som får flest röster, alltså en majoritet av rösterna, är de som får bestämma mest. De valda politikerna representerar väljarna och därför kallas systemet för representativ demokrati. Representativa demokratier är i dag en vanlig styrelseform i världen, och det är det system vi har i Sverige.

Sverige är också en monarki. Det betyder att vi har en kung eller drottning som är statschef för landet. Däremot har statschefen ingen politisk makt utan enbart ceremoniella uppgifter. Det är de demokratiskt valda politikerna som styr landet.

De allmänna valen är invånarnas viktigaste instrument för att påverka hur landet ska styras. För att demokratin i ett land ska fungera krävs att landets invånare engagerar sig och deltar i demokratin. Demokratin blir stark när så många som möjligt röstar i de allmänna valen, men också av sådant som att människor går med i ideella föreningar eller deltar i politiska diskussioner med vänner och kollegor. Demokrati förutsätter också ett respektfullt samtal. Det handlar både om att lyssna på vad andra tycker och att själv uttrycka sina åsikter. Det är viktigt för en fungerande demokrati att invånarna känner sig som en del av samhället.

Olika händelser i Sverige har påverkat demokratins framväxt och hur samhället ser ut idag. Några händelser under 1800-talet och början av 1900-talet har varit särskilt viktiga. De lade grunden till ett modernt och demokratiskt Sverige. Grundlagen, som är utgångspunkten för Sveriges demokrati, heter Regeringsformen och dess grund är att alla beslut som fattas på olika nivåer i samhället ska grunda sig i åsikter och intressen hos invånarna i Sverige. Regeringsformen från 1809 förstärkte en rad grundläggande medborgerliga fri- och rättigheter, bland annat bestämdes att alla medborgare hade rätt att själva välja vilken religion de ville tillhöra.

I det demokratiska systemet i Sverige finns inbyggda kontroller för att undvika korruption och maktmissbruk. Kommuner och landsting har självstyre och den statliga makten är uppdelad mellan riksdag som stiftar lagar, regeringen som genomför lagarna och domstolarna som dömer utifrån lagarna. Riksdagen har också uppgiften att granska och kontrollera regeringen. Exempel på statliga myndigheter är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Trafikverket. Regeringen får inte styra hur en myndighet ska använda en lag eller besluta i ett ärende som rör myndighetens arbete. Myndigheterna är självständiga men de ska arbeta enligt lagarna och de riktlinjer och regler som regeringen bestämmer. I många andra länder är det vanligt att en politiker som är minister har makt att genom beslut direkt ingripa i myndigheternas löpande arbete. I Sverige saknas sådana möjligheter.

I Sverige finns det tre typer av domstolar, de kan fastställa straff och lösa tvister. Att få sin sak prövad av en opartisk och självständig domstol är en grundläggande rättighet för alla som bor i Sverige. Enligt svensk grundlag styrs domstolarnas arbete av lagarna, men de är i övrigt självständiga. Varken riksdagsledamöter eller ministrar får påverka domstolarnas beslut.
Rättssäkerhet innebär att alla människor ska vara lika inför lagen. En person ska betraktas som oskyldig tills hen dömts av en domstol. Rättssäkerheten är en viktig del av demokratin och handlar om det juridiska förhållandet mellan den enskilda personen och staten.

Sveriges fyra grundlagar

För att en demokrati ska fungera behövs lagar och regler. Grundlagarna är de viktigaste lagarna i Sverige. Grundlagarna ligger till grund för andra lagar och skapar ramverket för hur Sverige skall styras. De skyddar demokratin och står över alla andra lagar. Med det menas att innehållet i landets övriga lagar inte får strida mot det som står i grundlagarna. De fyra grundlagarna är:

• Regeringsformen
• Successionsordningen
• Tryckfrihetsordningen
• Yttrandefrihetsgrundlagen

Grundlagarna ger medierna och invånarna möjlighet att få insyn i hur Sverige styrs.

Det svenska valsystemet

Grunden till ett demokratiskt samhälle är att vi kan välja vilka personer som ska representera oss i allmänna val. Valen är mycket viktiga eftersom det framförallt är genom valen som invånarna kan påverka den politik som förs.
Det finns fyra typer av allmänna val:

• Till riksdagen
• Till landstings-/regionfullmäktige
• Till kommunfullmäktige
• Till Europaparlamentet

Allmänna val till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige hålls vart fjärde år i september. Dessa val hålls alla på samma dag. Till Europaparlamentet hålls val vart femte år, vanligen i juni.

Du har rätt att rösta i riksdagsvalet om du är svensk medborgare och har fyllt 18 år.
Du har rätt att rösta till Europaparlamentet om du har fyllt 18 år och är medborgare i ett EU-land.
Du har rätt att rösta i kommun- och landstingsval om du är 18 år och har varit folkbokförd i Sverige i minst 3 år.
Du behöver inte vara svensk medborgare för att rösta i kommun- och landstings-/regionval.

Från år 1921 fick alla myndiga personer, kvinnor och män, rätt att rösta i alla allmänna val i Sverige.