Individens rättigheter och skyldigheter

Att skyddas mot diskriminering är en mänsklig rättighet, vilket finns reglerat genom diskrimineringslagen. Ingen människa får behandlas sämre än andra på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, religion eller annan tro, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Diskrimineringsombudsmannen, DO, är en statlig myndighet som arbetar för allas lika rättigheter och möjligheter. Det är också DO som ska se till att diskrimineringslagen följs. Utöver DO finns lokala och regionala antidiskrimineringsbyråer. De arbetar med att erbjuda råd och stöd till personer som upplever sig utsatta för diskriminering.

Även barn kan utsättas för diskriminering, men stat och kommuner arbetar för att barn ska få en bra uppväxt fria från det. Barn i Sverige skyddas av både internationella och nationella lagar och Sverige har skrivit under FN:s barnkonvention. I denna konvention finns regler som ska skydda barnens mänskliga rättigheter, och den gäller för alla barn bosatta i landet. Barnkonventionen har en egen hemsida där man kan läsa mer. För barnen finns också en organisation kallad BRIS, Barnens rätt i samhället, vilken verkar för att hjälpa barn och ungdomar som är oroliga eller har problem. Till BRIS kan barnen kostnadsfritt ringa för att få prata med en vuxen om vad de vill. Till BRIS kan också vuxna som är oroliga för sina barn höra av sig.

I Sverige är det förbjudet och således en brottslig handling att använda våld och hot mot andra, så även inom familjen. Våld i nära relationer inkluderar alla typer av våld som kan förekomma mellan närstående. Det betyder att det är förbjudet att slå sitt barn och sin partner. Ofta är det män som slår kvinnor men utöver det fysiska våldet kan det också handla om psykiskt, ekonomiskt, materiellt eller sexuellt våld. Fysiskt våld kan vara att någon blir slagen, dragen i håret eller knuffad. Psykiskt våld kan vara att bli hotad, skrämd eller nedvärderad. Ekonomiskt våld kan vara när en person kontrollerar pengarna i ett förhållande och att den andre personen inte har tillräckligt med pengar att leva på. Sexuellt våld är våldtäkt eller andra sexuella handlingar som en person tvingas till. Även våld som är kopplat till heder förekommer och detta våld handlar då om att en person anses bryta mot familjens eller släktens normer och traditioner. Hedersvåld kan utgöras av hård kontroll och övervakning. Till exempel att inte få bestämma vem man vill gifta sig med eller hot om fysiskt våld. Det är förbjudet att använda hot mot andra och detta är alltså en brottslig handling. Det är oftast flickor och unga kvinnor som drabbas av hedersrelaterat våld. En man som använder våld mot en kvinna i en nära relation kan dömas för grov kvinnofridskränkning. Han kan också dömas för misshandel eller hot.

Det är socialtjänsten som har det yttersta ansvaret för att ge stöd och hjälp till dem som utsätts för våld i nära relationer. Detta ansvar kan till exempel handla om att ge de utsatta möjlighet till skyddat boende. Kommunen kan också hjälpa till genom de krismottagningar man har, dit kvinnor utsatta för våld kan vända sig. Utöver kommunens stöd finns också kvinnojourer vilka drivs av ideella organisationer. Även dessa erbjuder stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor.

Kvinnor kan också utsättas för könsstympning. Detta är förbjudet i Sverige. Även om personen går med på könsstympning så får detta inte göras enligt lag. Den som utför kvinnlig könsstympning kan dömas till fängelse. Man kan dömas i Sverige även om könsstympningen gjordes i ett annat land. Alla som arbetar med barn och ungdomar måste anmäla till socialtjänsten om de tror att en flicka har blivit könsstympad eller riskerar att bli könsstympad. Den som har frågor eller behöver hjälp och vård när det gäller könsstympning kan vända sig till en ungdomsmottagning, kvinnoklinik eller gynekologisk mottagning.